Vad gör jag vaken?
Min sömn verkar ha sprungit bort,
Får se om jag hittar den..
Jag har insett att jag lever i en bubbla av förnekelse,
I ett konstant försök att må bättre.
Jag flyr hällre en att stå kvar när de blir jobbigt.
Jag har sagt de förut "i'm a runner not a fighter"
Blir saker obekväma så kan jag inte göra annat en att gömma mig i hopp om att saker löser sig utan att jag behöver göra något.
Jag har insett detta nu.
Jag skyddar dom jag älskar, men ibland skyddar jag dom för mycket, jag kan inte säga något som sårar, även om personerna borde höra det.
Jag vet inte när jag börja bli feg och fly.
Jag lever i bubblan, jag lever i en värd där jag inte spelar någon roll.
När jag inte ens har klarat att vara ute,
När jag inte ens har klarat att prata med folk,
Så har jag aldrig tänkt på att jag själv trycker bort mig från folk, de är inte dom som inte accepterar mig, de är jag som inte accepterar mig själv.
Jag vet inte varför, så de kan jag inte fixa just nu.
Men jag är närmare nu att förstå mig själv,
Jag låter allt försvinna för jag inte klarar pressen.
Jag har alltid tryckt bort känslor jag inte har velat hantera för de har varit lättare.
Jag kan inte förstå när jag blev så här.
Jag var aldrig rädd, att säga saker, jag var tjejen med atidyd och jag var jävligt dryg, jag skulle vilja säga att de är för jag vuxit upp.
Men tror sanningen ligger i att jag inte hade ork längre att vara mig.
Jag är inte missnöjd över hur jag är egentligen men vad skulle jag vara utan sarkasmen som jag så flitigt använde, eller mina "underbara" ironi & humor.
Alla egenskaper jag har är inte bra,
Dom flesta men inte alla.
Men jag är inte hon längre och jag hatar det!
Jag vill vara mig själv men jag vet inte hur hon ska hitta tillbaka. Min förhoppning är att hon väntar på mig i Tierp där jag lämna henne när jag flytta upp.
Min dröm är att Jag, den riktiga jag, kan få komma tillbaka.
Tillbaka till värden jag har huvudrollen i.


Och så lite mer om vad jag gjort senaste tiden,
Jag har försökt lägga ner massa tid på löpningen nu när knänt slutade att göra ont, men som ni alla nog vet så har de varit för varmt ute..
Har ändå fått in några bra pass dom senaste veckorna.
Med löpning, paddling och rullskidor (plus nå litet gym pass)
Men känner mig ändå stressad att jag inte tränat tillräckligt,
Vi åker ner mot Skåne och O-ringen i över morgon.
Jag hoppas att allt kommer gå bra och att mitt knä/häl/smalben/rygg/vader ska hålla och inte börja göra ont. Fast när jag redan har ont i foten sen den hoppade ur led. så är jag inte så optimistisk att kroppen kommer hålla...
Men tejp och liniment Ska nog lösa allt.
Jag ska nu försöka sova har saker och göra i morgon som att springa och träna och springa ännu mer.
Godnatt/godmorgon ~Lelle

 

Din bonus familj

14 juli 2014 13:47

Alla hamnar vi någon gång o en period då vi upptäcker att vi har förändrats - that's life😉 Vi lever, lär och utvecklas😃Du är en klok och insiktsfull tjej och reflekterar över mycket som har hänt och planerar att ske. Detta kan vara både tråkigt/roligt men samtidigt skrämmande...alla förändringar brukar märkas förr lr senare. Jag tror att d blev en sorts separation när ni flyttade och iom d även en ny period i ditt liv. När du vänder tillbaka kommer d inte att bli som förr eftersom du nu har några års erfarenheter med dig i bagaget. Men jag tror att just dom kommer att ge dig en trygghet (när du landat) och ge dog styrkan att våga vara den du vill vara - bara du tror på dig själv!! Alla har vi våra upp o nedgångar och bättre o sämre perioder - men håll fast vid d du gillar och bygg vidare på d💖

Lycka till på O-ringen och kom ihåg att ha skoj - d är d viktigaste💕

Vi längtar efter dej!!!

KRAAAM ❤️

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vart ska jag börja?  de var ett tag sen jag skrev, har inte riktigt kunna sätta ord på mina tankar och känslor. sen är de väll ingen hemliget att jag gömmer mig när de blir jobbigt. Jag kan väll börja med, att jag kommer klara 1:an, (med bra bety...

Vad gör jag för fel nu då? Jag vet inte hur jag kan reagera så konstigt på saker, Jag förstår inte hur jag blev så känslig. Jag ser mig själv som tålig, de folk säger brukar jag inte bry mig om. Men nu för tiden är de som att varända ord som är l...

"tell me Peter what's your secret, how do you stay young forever?" Rädslan jag har för att växa upp, kan jag inte riktigt förklara. Men för mig, att behöva klara mig själv, känns som så svårt. Jag känner ibland som om jag hoppade över den tidiga...

We try to greate a world of peace and tolerance, but we are doing it wrong! Vi försöker uppnå någon form av jämnlikhet. Folk som säger vi är alla lika. Men vi är faktiskt inte lika allihop, Vi är alla mänskliga, men långt ifrån lika. Vi har all...

Vakna ganska sent idag, kände mig smått mör i kroppen, märktes att de var ett tag sen man var på gymmet, träningsvärk i så där alla delar av kroppen. Så blev en seg start på dagen, gjorde inte så mycket fram till kl 4 då jag tog cykeln ut till B-näse...