Vad gör jag vaken?
Min sömn verkar ha sprungit bort,
Får se om jag hittar den..
Jag har insett att jag lever i en bubbla av förnekelse,
I ett konstant försök att må bättre.
Jag flyr hällre en att stå kvar när de blir jobbigt.
Jag har sagt de förut "i'm a runner not a fighter"
Blir saker obekväma så kan jag inte göra annat en att gömma mig i hopp om att saker löser sig utan att jag behöver göra något.
Jag har insett detta nu.
Jag skyddar dom jag älskar, men ibland skyddar jag dom för mycket, jag kan inte säga något som sårar, även om personerna borde höra det.
Jag vet inte när jag börja bli feg och fly.
Jag lever i bubblan, jag lever i en värd där jag inte spelar någon roll.
När jag inte ens har klarat att vara ute,
När jag inte ens har klarat att prata med folk,
Så har jag aldrig tänkt på att jag själv trycker bort mig från folk, de är inte dom som inte accepterar mig, de är jag som inte accepterar mig själv.
Jag vet inte varför, så de kan jag inte fixa just nu.
Men jag är närmare nu att förstå mig själv,
Jag låter allt försvinna för jag inte klarar pressen.
Jag har alltid tryckt bort känslor jag inte har velat hantera för de har varit lättare.
Jag kan inte förstå när jag blev så här.
Jag var aldrig rädd, att säga saker, jag var tjejen med atidyd och jag var jävligt dryg, jag skulle vilja säga att de är för jag vuxit upp.
Men tror sanningen ligger i att jag inte hade ork längre att vara mig.
Jag är inte missnöjd över hur jag är egentligen men vad skulle jag vara utan sarkasmen som jag så flitigt använde, eller mina "underbara" ironi & humor.
Alla egenskaper jag har är inte bra,
Dom flesta men inte alla.
Men jag är inte hon längre och jag hatar det!
Jag vill vara mig själv men jag vet inte hur hon ska hitta tillbaka. Min förhoppning är att hon väntar på mig i Tierp där jag lämna henne när jag flytta upp.
Min dröm är att Jag, den riktiga jag, kan få komma tillbaka.
Tillbaka till värden jag har huvudrollen i.


Och så lite mer om vad jag gjort senaste tiden,
Jag har försökt lägga ner massa tid på löpningen nu när knänt slutade att göra ont, men som ni alla nog vet så har de varit för varmt ute..
Har ändå fått in några bra pass dom senaste veckorna.
Med löpning, paddling och rullskidor (plus nå litet gym pass)
Men känner mig ändå stressad att jag inte tränat tillräckligt,
Vi åker ner mot Skåne och O-ringen i över morgon.
Jag hoppas att allt kommer gå bra och att mitt knä/häl/smalben/rygg/vader ska hålla och inte börja göra ont. Fast när jag redan har ont i foten sen den hoppade ur led. så är jag inte så optimistisk att kroppen kommer hålla...
Men tejp och liniment Ska nog lösa allt.
Jag ska nu försöka sova har saker och göra i morgon som att springa och träna och springa ännu mer.
Godnatt/godmorgon ~Lelle

We try to greate a world of peace and tolerance, but we are doing it wrong!

Vi försöker uppnå någon form av jämnlikhet.
Folk som säger vi är alla lika.
Men vi är faktiskt inte lika allihop,
Vi är alla mänskliga, men långt ifrån lika. Vi har alla olika personligheter, olika styrkor och olika svagheter,
Vi har inte alla samma vilkor att leva livet på.
Men när vi försöker få jämnlikhet med att attackera andra de då vi är på fel väg.
Vi spenderar tid på att argumentera saker som egentligen inte spelar någon roll.
Jag är svensk, jag är en kvinna,
Men jag ser inte på mig själv som något av dom sakerna.
Jag ser mig själv bara som "jag"
Och om jag vill lyckas i livet så är de upp till mig, jag tänker inte på att de finns andra folk som har de bättre en mig, en större chans att lyckas.
jag lägger inte ner energi på att klaga på andra.
Jag tycker inte om när folk klagar på andra helt utan andledning!
Är inte livet lättare om man bara fokuserar på sitt liv istället för att gnälla på någon annans?
Jag kan väll tycka att de borde finnas någon rättvisa här i värden.
Men den finns inte, vi kan inte skapa en värd där alla är lika, då har vi förlorat de som gör oss människor, våran olikhet, våran konstanta förändring, våra skapelser.
De skulle försvinna, vi skulle inte veta vad olikhets tänkande är.
Vi gnäller på partiet som inte tänker lika som andra, vi gnäller på folk som beter sig annorlunda.
Vi säger vi vill ha en demokrati en chans att få välja själv. men beter oss som att vi skulle vilja ha en diktatur struktur här i Sverige.
När ska vi inse att vi inte kan få fred genom att kriga mot andra.
Vi kvinnor kan inte förtrycka män bara för dom har förtryckt oss, (som att vi kvinnor säger alla män är dumma i huvudet)
Dom "svarta" kan inte förtrycka dom "vita" bara för de vita har förtryckt dom. Vi kommer inte få ett fridsamt samhälle genom att attackera den andra halvan.
Acceptera den du är för den du är,
Acceptera andra för den dom är,
Men framför allt snälla sluta gnälla på andra.
Lev dit eget jävla liv och skit i alla andras!